Flytt av blogg
aforia.blogspot.com
Jag hoppas att ni vill följa med mig där istället.
Välkomna att titta in!
Lördag kväll med nyskapande av en blogg
Nu ger jag sjutton i det här och sätter mig en stund framför tv:n och kopplar av. Tar en kaffe och Poppy och Caesar med mig upp i soffan och bara myser.
Jippi idag fick jag sovmorgon
Dagen har flytit på och hundarna börjar komma till ro med hur saker och ting ska vara. Sonen har dragit till Stockholm med vänner så nu är det bara jag och hundarna hemma.
Dottern och hennes frende har ringt för att kolla läget så att mamma inte förstör deras lilla valp. Tyvärr så har frende blivit förkyld så resan kan inte kommer till sin rätta för dem. Men de försöker att njuta och koppla av så att de kan komma tillbaka med nya krafter. Jag hoppas att de har bättre väder i Bryssel än här hemma. Det är ju inte kul att vandra omkring i regn och snålblåst.
Det är inget kul väder att gå ut med hundarna i. Poppy vill inte gå ut och Caesar vill gå långsväng. Matte vill absolut inte ge sig ut i detta väder. Det enda är att försöka fixa med sin blogg och skriva några vettiga ord. Men som man säger:
Nu är klockan snart 23...
Själv börjar jag också bli trött efter en dags hårt arbete. Feber och huvudvärk har präglat min dag. "Stinkis" har jobbat hårt på mitt röksug och lockat mig hela dagen trots plåster. Det tär på humöret och man svär inom sig. För att komma bort från detta har jag varit ute på diverse resesidor och suktat. Suttit och drömt mig bort mot värme och sol, en dopp i havet, en pina colada i handen under ett parasoll. Hmm vad skönt. Tror minsann att jag ska krypa ner under täcket och fortsätta drömma.
Hmm, ser det inte underbart ut? Natti natti sweet dreams!
Poppy på besök
Gissa vem som äger sängen? Den är min min bara min, grrrr.
Caesar har det inte lätt just nu. Han vet inte vilken tass han ska stå på. Det är säkrast att ligga ner men då nafsar Poppy i öronen.
Matte hjälp! Hon käkar upp min mat, dricker upp mitt vatten och dessutom har hon tagit min säng. :(
Tidig morgontimma efter sen nattimme
Jag hoppas att alla har fått några timmars sömn så att dagen idag är lite ljusare än dagen igår. Denna dag kan bara bli bättre än gårdagen.
Idag åker min dotter med sin frende till Bryssel för att koppla av lite. Då kommer valpen hem till mig och min son.
Hugaligen hur ska detta gå? Poppy som hon heter är ännu inte rumsren, vaknar kl 06:00 för att få kissa lite för att sedan busa. Nä nä i vårt hus sover vi på morgonen. Kissa okej men bus nänä.
Men det kommer att gå bra!
Timmen är sen och här sitter jag fortfarande
Innan dess var jag inne ett kort besök hos singelpappa och la en kommentar efter att ha läst intervjuen i Aftonbladet. Artikeln berör samtidigt som den lyfter en.
Nej nu måste jag verkligen nanna kudden.
God natt allihopa!
God morgon Sverige!
Några sista stjärnor lysa matt.
Jag ser dem ur mitt fönster. Himlen är blek,
man anar knappast dagen som börjar i fjärran.
Det vilar en tystnad utbredd över sjön,
det ligger en viskning på lur mellan träden,
min gamla trädgård lyssnar halvförstrött
till nattens andetag, som susa över vägen.
en bild hittad hos www.harrietcederqvist.se
Inte världens bästa dag
Att skiljas från en kär gammal vän är inte lätt. Det vet alla som har försökt och lyckats eller misslyckats. Suget är stort och karaktären svag. Men har gett mig den på att nu ska "Stinkis" ut ur mitt liv. Dock hade jag inte riktigt räknat med ett sånt motstånd som "Stinkis" sätter in. Huvudvärk, rethosta och suget efter en pinne. Tankarna som far genom huvudet.
Hur detta kommer att gå? Ja det finns bara en utväg, att skiljas från "Stinkis". Sedan får det ta den tid det tar. Så ni som har skilts från "Stinkis" och lyckats får gärna titta in med tips hur man motar bort honom.
Host, pust och stön!
originalbild finns hos blogg.aftonbladet.se
Blogg.se ett gift
En sak som slår mig när man kollar runt är att hugaligen vad dessa bloggar är välskrivna, poetiska, rörande och konstnärliga. Det finns många runtom vårt avlånga land som tydligen har fötts med ordets gåva, både unga som gamla. Där ligger man i lä.
Jag nöjer mig med att ordbajsa så länge. Kanske kommer gåvan som ett brev på posten.
Ikväll hittade jag en ny favvis som jag kommer att kika in till då och då. Där fick jag hittade jag ett boktips som verkligen är aktuellt just idag. Barack Obamas självbiografi "Min far hade en dröm". Denna måste jag bara läsa.
Nä nu gäspar jag snart munnen ur led. Det är dags att krypa ner under lakanet.
Sov gott alla!
Historisk dag idag
Det är mycket som Usa:s nya president har att ta tag i. Krig på två fronter, budgetkris (den värsta sedan depressionen på 30-talet), klimathotet som har negligerats från förra presidenten, terrorhot m.m. Det kommer att bli en tuff tid för Obama och det finns höga förväntningar på att han ska komma med trollspöet och trolla bort allt ont. Många människors hopp läggs nu på Obamas axlar. Pallar han trycket? Tiden får utvisa om Barack Obama är den president som kan vända vindarna till det bättre.
Ny morgon, ny dag
God morgon allihop!
Ny dag nya möjligheter.
Veckans första arbetsdag
Lördagen blev inte riktigt som planerat men slutade i alla fall trevligt. Min väninna Marie lyckades stuka foten så vi inte kom iväg på bio. Dock gjorde vi snabbt om kvällen till att bli en riktig tjejkväll. Middag, vin och massa tjejsnack. Som alltid slutar det med att man är i säng sent.
Igår firade vi min mor som fyllde år och sedan blev till att koppla upp sig mot jobbet och jobba. Så i morse kan man säga att väckarklockan var inte min bästa vän.
Sen till jobbet pga att bilen krånglade så jag var tvungen att ringa bilverkstan' för att boka in en tid för service. Nedrans bilskrälle!
Snart kommer min utflygna dotter hit och hälsar på med sin nyinköpta valp och frende. Hon for iväg och köpte sig en blandis mellan japansk spets och dvärgpudel. Tuff liten dam som redan nu tuktar vår hund.
BIO INSTÄLLD
Tyvärr kommer vi, jag och min väninna Marie, inte iväg på bio - Australia. Marie har stukat foten illa och kan därmed inte gå så värst bra. Men bio kan vi alltid gå på sedan. Ska alldeles strax åka och hämta Marie för att vi ska i alla fall äta middag ihop, tjattra och dricka vin med tända ljus, ljuv musik. Bäst att passa på att njuta nu när tonårssonen sover borta. Sedan att allt inte blir som man här tänkt sig, det är sk...t samma. Man får göra det bästa av situationen.
Tänkvärda ord!
Lördagen den 17 januari och tiden bara rinner iväg!
Inget tyvärr utan endast läst andras bloggar och försökt fixa min egen. Helt plötsligt blir klockan mycket och än har jag inte fixat inför min kompis besök. Suck, nu förstår jag vad andra menar när de säger att tiden står stilla när man är inne i bloggens värld. Har helt tappat tidsbegreppet och nu börjar paniken lägra sig över mig. Det är så mycket som ska fixas innan min väninna Marie kommer på besök.
Ikväll ska vi mysa och äta middag ihop för att sedan gå på bio. Vi ska se Australia och sedan får vi se om vi går och tar oss en drink.
Jag önskar er alla en skön lördag!
Tänk så många goa människor det finns!
Jag gick in och tände ett ljus för er alla som kämpar dagligen med sorg, hot om död m.m. Under min korta tid här på blogg.se har jag hunnit med att möta ett antal starka och modiga människor. Detta ljus som brinner, brinner extra för dessa människor. Jag tänker nu nämna dessa och hoppas att de inte misstycker.
Björn, för att du och din dotter kämpar tappert på.
Sabina, för att du trots vad som väntar fortsätter att kämpa.
Melissa, änglamamma, för att du som de två andra kämpar på.
Gemensamt för er tre är ni på ert sätt berättar om vad som händer i er vardag. Ni är starka och modiga som orkar dela med er till oss andra.
Tyvärr kunde jag inte kopiera in det rätta ljuset som jag tände för er. Men här får ni ett annat.
Ute och kollar runt på blogg.se
Satt i godan ro och kollade runt på blogg.se. Ramlade då in på en sida om en Singelpappa . Börjar så smått och läsa dennes blogg. Singelpappa i sina bästa år med glimten i ögat. Skriver en kommentar till denne och fortsätter läsa dennes blogg. Ångrar sedan i nästa sekund mitt inlägg för den var otroligt klumpig. Jag ber om ursäkt för detta Björn.
Denne man, hoppas att du inte misstycker Björn, har råkat ut för det som ingen vill ens tänka på. Tänker inte gå in djupare på detta. Trots livets HÅRDA skola har Björn sin glimt i ögat kvar och orken att ta sig ur sängen. Ta hand om sin Ellen och samtidigt blotta sin känslor på blogg.se. Starkt måste jag säga.
Har själv förlorat barn och man men inte på samma sätt som Björn förlorade sina. Oavsett hur man förlorar sina närmsta så är det fruktansvärt. Men någonstans griper överlevnadsinstinkten tag i en och man kämpar för sin och resten av familjens överlevnad. Man svär, gråter och förbannar hela världen och även de som har försvunnit.
Livet är verkligen inte rättvist och kommer aldrig bli det heller. Vissa får bära en börda som är så stor att man dignar under eller nästan dignar under. Oavsett om man har drabbats eller inte så har alla sina smärtor att bära. Det som för mig är en stor förlust kanske inte är det för andra. Vi kan endast gå efter våra egna referensramar och försöka leva det liv vi har fått.
Tunga ord så här en fredag men ibland ramlar verkligenheten över en och man måste bara skriva om det.
Trots allt så finns det glädjeämnen i livet. Ett glas vin, skön soffa och tystnad kan vara ett glädjeämne. Ett annat kan vara att sonen kommer in och bara utbrister:
- Gud vad du är skön, mamma. (Detta värmer ett modershjärta)
Eller den utflygna dotter ringer hem och bara ska höra hur man mår och berätta allt som händer i hennes liv.
Ja trots all sorg och bedrövelse som finns så finns även små glädjekorn som kan skjuta bort bedrövelsen.
Ett uttryck som slår mig just nu och som stämmer så himla bra är:
Carpe diem - fånga dagen
Det är precis det vi måste göra. Fånga dagen och njuta av vad den har att erbjuda.
Nu tar jag mig ett glas vin till och kryper ner i soffan med min tonårsson och hund och bara njuter av att just vi är tillsammans här och nu. En liten dikt så här sent in på fredagsdygnet nästan in på lördagsdygnet.
Deeper into a deserted land -
Far from light, further from hope,
As change remains a distant miracle.
Thoughts confine to perceived direction,
Forgotten of following freedom -
As directed perception remains focused,
And darkness approaches as a friend.
Yet, simple as it may seem,
Your approaching path may exist behind you -
Within the many deserted footprints
You took so long to form.
For every darkened valley is escapable
Because with every entrance is an exit -
To turn a darkened life around,
One must return to their beginning.
A simple choice is all that's needed -
For once you decide to make your own miracle
And return to your source from within,
The light shall be one step closer to you.
Fredagsmys med blogg.se
Hoppas att ni har en lika skön fredagskväll som jag!